Min önskelista 2010
På första plats: Tigerunge
På andra plats: Ett hus i Thailand
För er som kanske vill veta..
.. Så har jag faktist tänkt rätt länge på att göra ett inlägg med personer som jag kanske nämner mycket i den här bloggen, men som ni egentligen inte är säkra på vilka det är, och hur de ser ut! Kanske inte spelar så stor roll, men man kanske förstår bättre då? Så här nedanför är några personer som ni säkert kommer hitta!
De här två små skitungarna heter Hugo & Lucas och är mina lillebröder. Dom är tvillingar, men som ni ser inte alls lika! De är ju inte så här små längre nu tyvärr, utan nu är de 12 år gamla och går i 6;an i samma skola som jag. Det är klart vi bråkar - ojojoj - men dom kommer alltid vara mina små gullungar!
Här har vi våran lilla Sofia Snöfors dåra. Som inte är så liten längre! Vi började i samma klass i 6;an, men började umgås i slutet på 7;an och sen dess har vi hållt ihop. Eftersom vi bor nära varandra så blir det oftast så att vi är med varandra väldigt ofta som ni kanske märkt! Finaste tjejen på jorden.
Jag har skrivit en del om "sen var vi med dogge, robin,eric och samuel.. " blablabla, ni fattar. De har jag inga bilder på, men här ovanför är iaf en av dom - Dogge!
Den här typ.. Varelsen? Känner ni kanske igen.. Det är nämligen Oliver - som jag och lisa hamnade i samma konfa grupp som och som jag umgicks med mycket i somras, men som är sjukt snäll och verkligen as biffig :)
Han kommer ni säkert höra mer ifrån!
Här är min lilla kusin Fanny, som jag var med uppe hos farmor & farfar med, och som ni hört mycket om. Hon har varit min allra bästavän sen vi föddes, (det är btw jag brevid på bilden men hon har klippt bort mig -.-) Jag älskar henne något enormt, och henne ska jag även fira jul med :)
Här har vi då snyggingen Lisa Möller, som ni också hört en hel del om. Hon är min bästavän, och som kan lyssna på allt, och jag litar på henne fullt ut. Vi har väl varit kompisar sen hon började på samma innebandy.. (kanske 4 år..?) Men vi blev väl som tightast förra sommaren, och sen har det varit fram och tillbaka - men nu är vi sjukt tighta!
Okej nu orkar jag inte mer, fortsättning följer!!
C <3 M ... Inte ett föralltid
Jag saknar allt vi hade. För det vi hade var så underbart. Vi har inte det längre, även fast vi lovade varandra att föralltid var vårat ord. Förlåt för att jag inte håller det. Men du håller det inte heller.. Vi har svikit varandra.
Det betyder nånting, det vet jag
The One and Only säger:
Love u more then the whole world
The One and Only säger:
Love u more then the whole world
Would never ever ever ever forget u
Saknar dig </3
Svar på kommentar!
sofie<3 om </3:
rob pattinson? kanske?:P<3
Svar: Nejdu sofie, det brukar vara Rob, men den här gången så är det faktist inte det. Tyvärr.
Det kan vara vem som helst, men bara inte du..
Så långt bort.
Så omöjligt.
Så underbar.
Svar på kommentar/Tildas tankar
Anonym om Jag tror jag kommer D Ö .:
du och dina nya vänner
Svar: Ja, jag och mina nya vänner. Men samtidigt släpper jag aldrig dom som jag har sedan innan, och jag älskar dom lika mycket som alltid, även fast jag är med andra också. Plus att dom nya aldrig aldrig aldrig kan få mina andra kompisars plats. Men bara för att jag är med andra betyder det inte att jag skiter i dom som jag har innan. Dom betyder så otroligt, även fast jag varit dåligt på att påminna dom om det nuförtiden. Men sommaren, det är meningen att man ska få nya vänner, men även behålla dom andra. Jag kommer få det underbart i sommar med både mina gamla och nya kompisar, för varenda liten människa som gör mig glad tänker jag vara med. Oavsett vad, och jag hoppas verkligen att det inte spelar någon roll på vilka jag är med. Jag kommer utan tvekan vara med dom jag vill vara med, och inte tänka på att nån annan sitter hemma och e sur för att jag är med dom jag vill vara med. Jag orkar inte med det. Visst, jag kommer tänka mer.. Men aldrig glömma. Jag hoppas att ni förstår det.
/m
Tildas Tankar ; Vegeterian?
Jag har börjat tänka på hur djur egentligen blir behandlade. Dom får leva ett skitliv, och sedan bli slaktade.. Det e fan inte okej. Och sen sitter vi och skrattar och käkar upp dom. Tänk, kycklingar som sprungit runt i hagen har vi i vår mage. (det rimmar :o) Det är så sjukt. Därför har jag börjat tänka på att bli Veg. Nu får jag skuldkänslor varenda gång jag äter kött, vilket jag gör imprensip varje dag. Jag älskar djur, och vill därför inte få såna skuldkänslor. Så jag tror jag ska testa några veckor och se hur det går. Jag har dock bestämt mig för att jag ska vara Veg, men äta fisk & skaldjur, jag tycker inte det är lika mycket djurplågeri. Vi får väl se hur det går.
Vad tycker ni? Tycker ni att jag har rätt eller fel?
Bästavänner.
Jag har börjat inse att du betyder nåt för mig på riktigt. Jag kan inte sluta tänka på dig, och jag vet att det inte är kärlek jag känner, utan det är något annat. Ett starkt vänskapsband. Jag saknar dig så sjukt mycket, jag saknar ER så sjukt mycket. Ni gör mig hel. Iallafall nästan.
Glömmer aldrig våra dagar, kvällar & nätter. <3
"En vän är en som vet allt om dig, och som ändå tycker om dig."
Kärlek
Kärlek. Vafan e det förnåt? I våran ålder är det väl någonting som man gillar när man utsätts för det, men hatar när det är över. Kärlek ska ju vara någonting fint, någonting som gör 2 lyckliga personer just lyckliga. Men kärlek är också svek och sorg. För att någon av de som har hittat kärlek inte kan hålla sig till bara en person tillexempel, man kanske tappar känslor, håller på med andra samtidigt. Och det är så dagens kärlek ser ut. Och dagens killar. Varför finns killar? Och varför ska de göra så stor smärta för oss? Behövs det äns killar? Jo, för att få barn tänker ni då.. Men vafan, kärlek är nåt skit som nån har hittat på. Det här med "du finns i mitt hjärta". Hjärtat? Hjärtat pumpar ut blod? Vafan har det med kärlek och göra? Även fast kärleken ibland kan vara det bästa som hänt en, så kan det ge smärta. Smärta som aldrig läker. Tiden läker alla sår? Släng dig i väggen. Tiden läker inte alls alla sår, men man kan komma över personer. Det måste man göra för att kunna gå vidare i livet. Men en person som man har älskat, vart kär i, på riktigt kommer alltid finnas kvar i äns hjärna, och rulla runt som en karusell. Även fast folk letar desperat efter kärlek, så kommer det inte funka. För kärlek funkar inte så, kärlek funkar så att man känner det på sig. Pirret i magen när man ser och tänker på personen, när man tänker saker som "han sa hej till mig idag.." Det är ingen myt med det. Fjärilarna i magen finns. Jag lovar dig. Det finns vissa som får uppleva relationer en hel del. Men dom som har det så, dom har inte varit kära i allihop.
Ett problem som har skadat dagens kärlek är att någon har känslor för flera... SAMTIDIGT. Vilket inte är okej i de här lägena, och det är oftast det som gör att någon av dom blir sårad. Och att såra någon är det värsta som finns, såra någons känslor, som får den att gråta, gråta sig till sömns, gråta floder för att någon lämnar en. Ensam. Det är där vännerna kommer in i bilden. Kärlek och vänner är som en kedja. Vänner är man från början. Sen kommer kärleken. Sen tar kärleken slut, och då finns vänner som stöd under den svåra perioden efter kärlekens slut. Det blir som ett kretslopp nästan.
Alla ser kärlek på sitt sätt. Men det här är från mitt sätt. En 14årings perspektiv. Vad kärlek är för dig..? Ja, det är bara du som kan svaret på.
Kärlek. Vafan e det förnåt? I våran ålder är det väl någonting som man gillar när man utsätts för det, men hatar när det är över. Kärlek ska ju vara någonting fint, någonting som gör 2 lyckliga personer just lyckliga. Men kärlek är också svek och sorg. För att någon av de som har hittat kärlek inte kan hålla sig till bara en person tillexempel, man kanske tappar känslor, håller på med andra samtidigt. Och det är så dagens kärlek ser ut. Och dagens killar. Varför finns killar? Och varför ska de göra så stor smärta för oss? Behövs det äns killar? Jo, för att få barn tänker ni då.. Men vafan, kärlek är nåt skit som nån har hittat på. Det här med "du finns i mitt hjärta". Hjärtat? Hjärtat pumpar ut blod? Vafan har det med kärlek och göra? Även fast kärleken ibland kan vara det bästa som hänt en, så kan det ge smärta. Smärta som aldrig läker. Tiden läker alla sår? Släng dig i väggen. Tiden läker inte alls alla sår, men man kan komma över personer. Det måste man göra för att kunna gå vidare i livet. Men en person som man har älskat, vart kär i, på riktigt kommer alltid finnas kvar i äns hjärna, och rulla runt som en karusell. Även fast folk letar desperat efter kärlek, så kommer det inte funka. För kärlek funkar inte så, kärlek funkar så att man känner det på sig. Pirret i magen när man ser och tänker på personen, när man tänker saker som "han sa hej till mig idag.." Det är ingen myt med det. Fjärilarna i magen finns. Jag lovar dig. Det finns vissa som får uppleva relationer en hel del. Men dom som har det så, dom har inte varit kära i allihop.
Ett problem som har skadat dagens kärlek är att någon har känslor för flera... SAMTIDIGT. Vilket inte är okej i de här lägena, och det är oftast det som gör att någon av dom blir sårad. Och att såra någon är det värsta som finns, såra någons känslor, som får den att gråta, gråta sig till sömns, gråta floder för att någon lämnar en. Ensam. Det är där vännerna kommer in i bilden. Kärlek och vänner är som en kedja. Vänner är man från början. Sen kommer kärleken. Sen tar kärleken slut, och då finns vänner som stöd under den svåra perioden efter kärlekens slut. Det blir som ett kretslopp nästan.
Alla ser kärlek på sitt sätt. Men det här är från mitt sätt. En 14årings perspektiv. Vad kärlek är för dig..? Ja, det är bara du som kan svaret på.
Liv på andra planeter?
Jag har börjat tänka på om det finns liv på andra planeter? Som inte pratar eller har ögon som vi? Som har en helt annan värld, där det kanske inte heter människor, det finns inga blommor, inga träd, inget som liknar det vi har.. Nånting helt nytt. Jag är otroligt nyfiken när det gäller detta och tänker på det ofta nuförtiden! Det kanske finns Aliens? Eller Utomjordingar? Eller nåt annat? Vad tror ni om detta? Vi vet ju att det finns massor med andra planeter, och alla kan väl inte vara öde? Eller? Så mycket frågor och så lite svar..
Skolbalen?
Jag har börjat tänka på skolbalen i 9an.. Vad man ska ha på sig, vem man ska gå dit med, vad som kommer hända osv.. För i min skola och massor med andra skolor är det ju skolbal i slutet på 9an innan man börjar gymnasiet.. Jag längtar verkligen! Det är så kul att köpa nya kläder, och jag kan inte sluta tänka på alla fina klänningar man kommer få se :)! Det ska bli superspännande!
Så det här blir ju nästan som en dagens fråga också! Har ni skolbal i eran skola, och isåfall, längtar ni? :)
, ny kategori!
Det kan vara vem som helst, men bara inte du..
Så långt bort.
Så omöjligt.
Så underbar.
Anonym om Jag tror jag kommer D Ö .:
du och dina nya vänner |
Svar: Ja, jag och mina nya vänner. Men samtidigt släpper jag aldrig dom som jag har sedan innan, och jag älskar dom lika mycket som alltid, även fast jag är med andra också. Plus att dom nya aldrig aldrig aldrig kan få mina andra kompisars plats. Men bara för att jag är med andra betyder det inte att jag skiter i dom som jag har innan. Dom betyder så otroligt, även fast jag varit dåligt på att påminna dom om det nuförtiden. Men sommaren, det är meningen att man ska få nya vänner, men även behålla dom andra. Jag kommer få det underbart i sommar med både mina gamla och nya kompisar, för varenda liten människa som gör mig glad tänker jag vara med. Oavsett vad, och jag hoppas verkligen att det inte spelar någon roll på vilka jag är med. Jag kommer utan tvekan vara med dom jag vill vara med, och inte tänka på att nån annan sitter hemma och e sur för att jag är med dom jag vill vara med. Jag orkar inte med det. Visst, jag kommer tänka mer.. Men aldrig glömma. Jag hoppas att ni förstår det.
/m
Jag har börjat tänka på hur djur egentligen blir behandlade. Dom får leva ett skitliv, och sedan bli slaktade.. Det e fan inte okej. Och sen sitter vi och skrattar och käkar upp dom. Tänk, kycklingar som sprungit runt i hagen har vi i vår mage. (det rimmar :o) Det är så sjukt. Därför har jag börjat tänka på att bli Veg. Nu får jag skuldkänslor varenda gång jag äter kött, vilket jag gör imprensip varje dag. Jag älskar djur, och vill därför inte få såna skuldkänslor. Så jag tror jag ska testa några veckor och se hur det går. Jag har dock bestämt mig för att jag ska vara Veg, men äta fisk & skaldjur, jag tycker inte det är lika mycket djurplågeri. Vi får väl se hur det går.
Vad tycker ni? Tycker ni att jag har rätt eller fel?
Jag har börjat inse att du betyder nåt för mig på riktigt. Jag kan inte sluta tänka på dig, och jag vet att det inte är kärlek jag känner, utan det är något annat. Ett starkt vänskapsband. Jag saknar dig så sjukt mycket, jag saknar ER så sjukt mycket. Ni gör mig hel. Iallafall nästan.
Glömmer aldrig våra dagar, kvällar & nätter. <3
"En vän är en som vet allt om dig, och som ändå tycker om dig."
Kärlek. Vafan e det förnåt? I våran ålder är det väl någonting som man gillar när man utsätts för det, men hatar när det är över. Kärlek ska ju vara någonting fint, någonting som gör 2 lyckliga personer just lyckliga. Men kärlek är också svek och sorg. För att någon av de som har hittat kärlek inte kan hålla sig till bara en person tillexempel, man kanske tappar känslor, håller på med andra samtidigt. Och det är så dagens kärlek ser ut. Och dagens killar. Varför finns killar? Och varför ska de göra så stor smärta för oss? Behövs det äns killar? Jo, för att få barn tänker ni då.. Men vafan, kärlek är nåt skit som nån har hittat på. Det här med "du finns i mitt hjärta". Hjärtat? Hjärtat pumpar ut blod? Vafan har det med kärlek och göra? Även fast kärleken ibland kan vara det bästa som hänt en, så kan det ge smärta. Smärta som aldrig läker. Tiden läker alla sår? Släng dig i väggen. Tiden läker inte alls alla sår, men man kan komma över personer. Det måste man göra för att kunna gå vidare i livet. Men en person som man har älskat, vart kär i, på riktigt kommer alltid finnas kvar i äns hjärna, och rulla runt som en karusell. Även fast folk letar desperat efter kärlek, så kommer det inte funka. För kärlek funkar inte så, kärlek funkar så att man känner det på sig. Pirret i magen när man ser och tänker på personen, när man tänker saker som "han sa hej till mig idag.." Det är ingen myt med det. Fjärilarna i magen finns. Jag lovar dig. Det finns vissa som får uppleva relationer en hel del. Men dom som har det så, dom har inte varit kära i allihop.
Ett problem som har skadat dagens kärlek är att någon har känslor för flera... SAMTIDIGT. Vilket inte är okej i de här lägena, och det är oftast det som gör att någon av dom blir sårad. Och att såra någon är det värsta som finns, såra någons känslor, som får den att gråta, gråta sig till sömns, gråta floder för att någon lämnar en. Ensam. Det är där vännerna kommer in i bilden. Kärlek och vänner är som en kedja. Vänner är man från början. Sen kommer kärleken. Sen tar kärleken slut, och då finns vänner som stöd under den svåra perioden efter kärlekens slut. Det blir som ett kretslopp nästan.
Alla ser kärlek på sitt sätt. Men det här är från mitt sätt. En 14årings perspektiv. Vad kärlek är för dig..? Ja, det är bara du som kan svaret på.
Kärlek. Vafan e det förnåt? I våran ålder är det väl någonting som man gillar när man utsätts för det, men hatar när det är över. Kärlek ska ju vara någonting fint, någonting som gör 2 lyckliga personer just lyckliga. Men kärlek är också svek och sorg. För att någon av de som har hittat kärlek inte kan hålla sig till bara en person tillexempel, man kanske tappar känslor, håller på med andra samtidigt. Och det är så dagens kärlek ser ut. Och dagens killar. Varför finns killar? Och varför ska de göra så stor smärta för oss? Behövs det äns killar? Jo, för att få barn tänker ni då.. Men vafan, kärlek är nåt skit som nån har hittat på. Det här med "du finns i mitt hjärta". Hjärtat? Hjärtat pumpar ut blod? Vafan har det med kärlek och göra? Även fast kärleken ibland kan vara det bästa som hänt en, så kan det ge smärta. Smärta som aldrig läker. Tiden läker alla sår? Släng dig i väggen. Tiden läker inte alls alla sår, men man kan komma över personer. Det måste man göra för att kunna gå vidare i livet. Men en person som man har älskat, vart kär i, på riktigt kommer alltid finnas kvar i äns hjärna, och rulla runt som en karusell. Även fast folk letar desperat efter kärlek, så kommer det inte funka. För kärlek funkar inte så, kärlek funkar så att man känner det på sig. Pirret i magen när man ser och tänker på personen, när man tänker saker som "han sa hej till mig idag.." Det är ingen myt med det. Fjärilarna i magen finns. Jag lovar dig. Det finns vissa som får uppleva relationer en hel del. Men dom som har det så, dom har inte varit kära i allihop.
Ett problem som har skadat dagens kärlek är att någon har känslor för flera... SAMTIDIGT. Vilket inte är okej i de här lägena, och det är oftast det som gör att någon av dom blir sårad. Och att såra någon är det värsta som finns, såra någons känslor, som får den att gråta, gråta sig till sömns, gråta floder för att någon lämnar en. Ensam. Det är där vännerna kommer in i bilden. Kärlek och vänner är som en kedja. Vänner är man från början. Sen kommer kärleken. Sen tar kärleken slut, och då finns vänner som stöd under den svåra perioden efter kärlekens slut. Det blir som ett kretslopp nästan.
Alla ser kärlek på sitt sätt. Men det här är från mitt sätt. En 14årings perspektiv. Vad kärlek är för dig..? Ja, det är bara du som kan svaret på.
Jag har börjat tänka på om det finns liv på andra planeter? Som inte pratar eller har ögon som vi? Som har en helt annan värld, där det kanske inte heter människor, det finns inga blommor, inga träd, inget som liknar det vi har.. Nånting helt nytt. Jag är otroligt nyfiken när det gäller detta och tänker på det ofta nuförtiden! Det kanske finns Aliens? Eller Utomjordingar? Eller nåt annat? Vad tror ni om detta? Vi vet ju att det finns massor med andra planeter, och alla kan väl inte vara öde? Eller? Så mycket frågor och så lite svar..
Jag har börjat tänka på skolbalen i 9an.. Vad man ska ha på sig, vem man ska gå dit med, vad som kommer hända osv.. För i min skola och massor med andra skolor är det ju skolbal i slutet på 9an innan man börjar gymnasiet.. Jag längtar verkligen! Det är så kul att köpa nya kläder, och jag kan inte sluta tänka på alla fina klänningar man kommer få se :)! Det ska bli superspännande!
Så det här blir ju nästan som en dagens fråga också! Har ni skolbal i eran skola, och isåfall, längtar ni? :) , ny kategori!
